...och lite trädgård förstås!


torsdag 28 augusti 2008

Nyttan med Kon




Idag fick jag denna historia i min mailbox... Sann eller inte men gullig är den i alla fall...

En uppsats från en 10-12 åring någonstans i Sverige...

Nyttan med Kon

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.
Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.
På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.
På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.
På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.
Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.
Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.
Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.
Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.

Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!

Hi hi... vad tyckte ni!?
OBS! Kossan på bilden har inget med historien att göra... :)

10 kommentarer:

n o r d i n g å r d e n sa...

Oavsett bak el framsidor, jag älskar kor! Och denna kossa var ju alldeles för bedårande gullig! Mari.

Anonym sa...

Jag fick den i min mailbox igår och fnissade gott!

Husbilsresan sa...

Vad gulligt=)Och kossan på bilden också,fast hon inte hade med historien att göra.
HA en skön helg!
Kram/Gunn

Karin sa...

Hihi, vilken ljuvligt söt historia! Kan tänka mig att en lärare som fick den inlämnad blir förvånad...minst sagt. :D Söt kobild! Ha en trevlig helg...

Kram Karin

faster atta sa...

Jag håller med läraren, det var en berättelse i en klass för sig ...ti-hi..

StrandviksVillan sa...

Nämen - vilken historia!!

Tack för att du deltog i lotteriet, men tyvärr ingen vinst till dig denna gång...
Ha en riktigt trevlig helg! ~Anki~

Veronica sa...

Herre min skapare vilken härlig..........

Ha ha ha

Veronica

Desirée sa...

Hiiihiiii...fick den också - men den tål att läsas fler gånger. Kram!

Karin Krut sa...

Den är helt underbar :D Dom läste upp den på rix fm häromdagen och jag skrattade så jag grät på jobbet :D
Ha en skön helg
Kram karin

Mark E Gunnardo sa...

Med största sannolikhet inte skriven av en mellanstadieelev men kul ändå.
Gott me' lite sjuk humor, diskmedel å
ärtsopa altihopa ihorört i ena hink.

Ha de gött allihop